Tomtar och fladdermöss på loftet

Skolan har en vind där vår fladdermusfamilj har inhyst sig under någon tegelpanna uppe vid nocken. Halva vinden har ett golv och julstädningen ska nu svepa fram där. Så här ser det ut där uppe på loftet innan kvasten fått dansa:





Och så här ser det nu ut efter städandet.




Ett antal döda flugor från 1920-talet och framåt har nu bytt begravningsplats och vilar på komposten. Fladdermusfamiljen kommer säkert stormtrivas här i jul nu!

Fernissa i midvintern

Midvintern är kall och glimmar och det är egentligen dags att fernissa golven så här i juletider.



Jag hittade ett gammalt recept på fernissa och tänkte prova det på en mindre bit av golvet i skolan. Receptet blandade jag till (efter diverse efterforskningar) baserat på info jag hittade i en urgammal källa och jag använde Dammarharts för att få lite slittålighet. Så här såg det ut före fernissandet:



Och så här såg det ut efteråt:



Efter denna övning så har jag beslutat att köpa färdig men äkta fernissa till nästa juls fernissande av skolgolven, istället för att koka min egen. Dels eftersom receptet känns lite osäkert och dels för att ingredienserna (exv dammarharts) inte var tillräckligt billiga för att det ska vara någon idé att tillverka det själv, nu när jag hittat vart jag kan få tag på riktig icke-fuskfernissa till ett hyfsat pris.

"Rustika" eller snarare ruskiga bjälkar tas bort

Innan förre ägaren köpte skolfastigheten så var det Örebros Handelssällskap som ägde den (under några år efter att skolan lades ned). De reste till skolan för att samlas till umgänge och festligheter, och det var ett antal företrädesvis gubbar som ordnade massor av sängar för övernattning och införde lite andra nymodigheter, såsom att de ordnade elelement överallt för att kunna få en snabb uppvärmning - på den tiden var väl el billigare.

En annan åtgärd de vidtog var att sätta upp "rustika" takbjälkar i nedre stora skolsalen. Dessa fungerade dels som kabelränna, dels var väl tanken att det skulle vara snyggt. Men bjälkarna var bara gjorda av fyra bräder och inte av massivt trä. Det som såg ut som kopparspikar var bara små hattar ditspikade ovanpå vanliga spikar. Dessutom gav bjälkarna ett tungt och murrigt intryck med sin ohyvlade och brunbetsade yta. Dessa ville vi därför ta bort. Så här såg det ut när vi flyttade hit.



Så som ett av många moment i årets julstök genomförde vi denna operation. Tre personer behövdes för att få ned konstruktionerna, alla tre på stegar. Efter en dags jobb så var det hela nedplockat.



Efteråt såg taket ut nästan som i "lilla salen" alldeles bredvid (bakom dubbeldörren i fotot nedan). Det gick bra och borttagandet lämnade inte några större sår, förutom lite spikhål som kan lagas fint senare.

Höstpyssel på hög höjd

På taken finns enkupigt lertegel och på både lärarbostaden och skolan så finns inbyggda takrännor sk "gesimsrännor" som är utvärdes beklädda med linoljefärgat trä och inuti innehåller en plåtränna.

Nu på hösten pysslar vi om taken genom att byta en stor mängd frostnupna och ett antal trasiga tegelpannor. Innan vi flyttade in på skolan så hade omsorgen om taken blivit något eftersatt - att hoppa omkring på taken ganska högt upp var väl inte det lättaste för förre ägaren som började bli lite till åren och dessutom hade flera andra sommarställen att sköta - så vi bytte i denna vända totalt ett 80-tal pannor på skolan och lite färre på lärarbostaden.

På bilden min professionelle medhjälpare, fd pansarofficer och numera friluftsguide Mattias som gör en elitinsats på skoltaket, med något begränsad rörlighet pga dubbla säkerhetslinor och säkerhetsbälte kopplat.



Sedan rensar vi alla hängrännor från löv och frön och vi gör även en fältmässig reparation av rännan på ett ställe på skolan. Rännorna med plåt inuti har vid något tidigare tillfälle fodrats med asfaltspapp, troligen något som inte funnits där från första början. Som förberedelse inför en senare planerad och noggrannare återställning av rännorna (inklusive en planerad kapning av den nedersta raden av tegelpannor som sticker för långt ned i hängrännan och ligger och "samlar löv") så är det är nu dags för ett snabbt "fältrep" - vi behöver åtgärda vi ett läckage som uppstått på en plats där pappen blivit dålig och plåten under rostat sönder med otäthet som följd.

Först behövde vi snickra ihop en byggnadsställning. Sedan tog vi en tät presenning, som vi vikte fyrdubbel och med "bondsvets" (stark silvertejp) infogade i rännan.



Så här blev det, och vi testade för täthet med gott resultat genom att hälla några spannar med vatten i rännan.



Så nu borde detta stå sig över vintern och nästa år är planen att ta bort all gammal asfaltspapp och ersätta antingen med ny, men kanske istället använda 7 mm gummiduk, något som en duktig plåtslagare vi konsulterade rekommenderade.

Då kommer också de ursprunliga stuprören tas ned och troligen järnmönjas, de är i original och jättefina, behöver dock bättras med linoljefärg.

Vi kommer då också troligen också att behöva ersätta de äldre "stoserna" eller vad man kallar trattarna som leder ned vattnet från rännan i stuprören. De behöver vi nog tyvärr ta bort helt, eftersom rostangreppen i de befintliga är långt gångna att det blir svårt att laga och detta gör nu att ett par stuprör "kissar" dvs vatten rinner ned på sidan av stuprören.

Gips tas bort

I skolans övre våning finns en sal som använts både som slöjdsal för pojkarna och skolkök för flickorna, enligt vad vår granne som en gång gick i skolan har berättat. När vi flyttade hit så var väggarna beklädda med gipsskivor, troligen ditsatta under 70-talet. De var noggrannt spikade med gipsskivespik så det tog ett bra tag att få bort detta med en spikutdragare.

Så här såg det ut innan vi tog oss an detta:








Väggen där spisarna står:






Och så såg det ut efteråt:


Som synes så återfanns ett dolt inbyggt skåp bakom väggen, men vi har inte kunnat hitta den ursprungliga dörren dit.

Hur är fassponten målad?

Den här bloggen heter ju Glittra i Glottra. Mer precist är det Norra Glottra det rör sig om. Men alla säger Glottra. Emellertid finns det en annan ort som också heter Glottra så jag har placerat bloggen i Norra Glottra på bloggkartan för att minska (den kanske visserligen försumbara) risken för geografiska missförstånd.

Men nu till saken som gäller dagens mysterium som jag tänkte ta det samlade internet till hjälp för att lösa. Det rör fasspontpanelen som inne i salarna ser ut som bilden visar. Men hur har den "målats"? Och varför är det gula fläckar här och där på väggarna (inringat med rosa på fotot)? Någon som har någon idé?

Vad är golvnåtningen gjord av?

Några inbitna träbåtsentusiaster på "Träbåtsaktuens Forum" har bistått med uppslag för att lösa mysteriet med skolgolvsnåtningen. Frågan är vad det är för massa som med flit stoppats i springorna på skolgolven. Alla springor har nämligen sådan nåtning, utom de absolut tätaste, såsom i skarven mot frisbrädan i bilden.

Jag har värmt massan, som vid rumstemperatur är hård, och då blir den formbar. Men den kletar inte riktigt, den blir mer som modellera. Och då kan man göra ett märke i den som består när massan snabbt svalnar igen och blir hård. Kan det tyda på att beck har använts?

Jag har inte kunnat se någon slags trådliknande struktur i massan, så därför undrar jag om det verkligen kan vara hampa eller lingarn som man tydligen använder i båtnåtningar... Å andra sidan vet man aldrig riktigt hur tidens tand biter på de materialen... När massan smular sönder ser den närmast ut som sand eller finmalet sågspån. Vad kan det vara. Har du någon idé?

Återställning av slöjdsalen

Övre salen som bla används som slöjdsal och skolkök hade också en sentida "inbyggnad" med toa, handfat och slask i två "smårum". Denna sal hade även gipsskivor på väggen. Vi ville ta bort detta för att få ett luftigare rum och för att se om det fanns fasspontpanel under.




Bilderna visar före och efter rivningen. Originalfärgen på skorstensstocken framgår - och en nyare mer "kritvit" färg. Fasspontpanel är kvar, så vi kommer att ta ned resterande gipsskivor också.



Ett mysterium är varför fassponten är fläckvis gulmålad, som synes på bilden. Dessa gula fläckar finns på andra ställen också, exempelvis i gymnastiksalen. För mig är det en gåta varför det ser ut så... Och jag undrar också hur taket och väggarna är målade - är det någon slags betsning eller vad kan det vara som man använt för någon teknik?

Återställning av lilla nedre salen

Ena salen nere hade en "inbyggd" del med dusch och toa från 70-talet. Försäkringsmannen som var och tittade på den gav den tummen ned som våtutrymme, liksom besiktningsmannen.




Eftersom vi tänker oss en annan lösning för dusch och toa bestämde vi oss för att ta bort den. De övre bilderna visar hur "hytten" såg ut innan och de undre efter att vi tagit bort den (och upprättat en temporär arbetshörna där).





Golvet under var välbehållet och salen blev luftig, rymlig och ljus!

Nåtade golv?

Golven i skolan verkar vara nåtade med någonting. Inne vid kanterna där det har varit förhållandevis mindre slitage tog jag dessa bilder.




Det ser det ut som att någonting har stoppats i springorna som nåtning. Det ser även ut som att detta jämnats till med något instrument. Vad kan det vara? Troligen inte vanligt skräp och smuts som packats ihop och blivit till en massa av alla lager av fernissa som golven strykts med under åren. Eller kan det verkligen vara det?

Skolan Då och Nu

Då såg skolan ut ungefär som nu, exteriört, men den hade en engelskt röd ytterdörr och fasaden var troligen falu ljusare än nu, enligt ögonvittnesskildringar.



Så vill vi se den igen, så småningom. Men innan dess ska fönstrena renoveras inklusive de platsbyggda hängrännorna.

Lärarbostaden och Uthuset

Här på bloggen tänkte vi (Markus, Fia och vår dotter Tekla) bland annat visa några bilder före och efter några av våra små renoveringsprojekt. Det finns en lång lista med sådana som tillsammans blir Projekt Fenix - återställandet av Glottra Skola så att den glittrar!

Här är Lärarbostaden och Uthuset som de ser ut från taket av Glottra Skola. Mellan husen på bilden skymtar en gammal lind som är ett vårdträd. Bakom Lärarbostaden, där vi bor, ser man infarten där skolbussen brukade svänga in med barnen medan skolan fortfarande var i bruk.